Schröder

Hon låg vaken och stirrade ut i det mörka rummet. Bakom henne låg hennes kille, Han andades djupt och tvivel löst. Hon själv kunde inte sova. Hennes mardröm hade blivit värklighet. Hon och hennes kille hade haft oskyddat sex, och han hade kommit i henne. Hon viste inte vad hon skulle ta vägen. Hon kunde inte ligga kvar i sängen och kunde inte häller åka hem, det var för långt. Tillslut går hon endå upp. Hon tar på sig sina byxor och strumpor. Hon tassar ner för trappan så tyst hon bara kan. Men den var gammal ock knarrade.
När hon hade kommit ut från huset gick hon längst vägen. Månen lyste klart och lyste upp hennes väg. Hon tittade upp mot himmelen. Den var alldeles mörkblått och Irions bälte lyste klart.
Hon kom fram till en korsningen. Hon kollade åt höger, där låg stallet och vägen hem. Åt vänster slingrade sig en väg in i skogen bort. Hon gick ditt. Hon visste inte varför men när hon var ledsen gick hon alltid till skogen. Skogen fick henne att känna sig bra.

Hon tänkte inte längre på att hon kunde vara med barn. Det var bara ett par ord som dånade i hennes huvud
" Han sa att jag bad om det".

Hon tänkte tillbacka på den kvällen för två veckor sen.
"Hon och hennes kompis var i hennes rum. Helt plötsligt började han ta på henne. Hon sa att han skulle sluta men han sa att hon gillade det. Han började försöka ta av hennes bh hon gjorde motstånd. Han fortsatte och vart mer hård hänt med varje gång."
Hon började gråta och hon ville skrika men höll tillbacka. Hon kände sig spyfärdig. Det började bli dimmigt i hennes huvud hon skulle svimma om hon var kvar ute. Hon ville in till den tryga famnen som hon hade lämnat för 20 min.

När hon kom upp hade han somnat, men vaknade när hennes byxor föll till golvet. Hon kröp ner i hans famn, han höll om henne. Hon kände sig på något sätt lycklig där hon låg.

När hon vaknade nästa dag, var allt suddigt som det i natt aldrig hade hänt. Det låg som en dimma i bakhuvudet. Hon visste inte om hon hade drömt eller om det var värklighet. Till slut kom hon fram till att det var värklighet, den hemska värkligheten. Hon började må illa igen. Hennes kille gick upp. Hon själv låg kvar en stund och tänkte.
Hon visste vad hennes mamma skulle säga och tycka om det här. Hon skulle ta det lugnt och hjälpa henne. Hon älskar verkligen sin mamma för det. Till slut kläde hon på sig och gick ner.
 Alla satt och kollade på film, hon såg sin kille ligga i soffan. Hon ville gå ditt och lägga sig i hans famn men gick och satte sig på en stol.
Hon gick ut i köket och tog en macka och en kopp te. Hon kände verkligen inte för att äta men hon var så hungrig att det var pinsamt. Hon kände att hon behövde åka hem eller till närmaste apotek och köpa p-piller.

Efter en timme stog hon vid hyllan på apoteket det var dyrt, 159 kr för ett litet piller. Men det var värt det. Hon skämdes så. Kassörskan tryckte in p-pillret i datorn. Hon tittade knappast upp hon brydde sig inte. Men endå skämdes hon.

När hon kom hem gick hon upp på rummet sitt och tog p-pillret och la sig ner i sängen och tänkte. Hon ville inte lämna sin kille. Hon ville tillbacka ditt. Hon saknade honom redan.

På pappret som låg i paketet med p-pillret stog det att hon skulle köpa ett gravitetstest om ca tre veckor. För att kolla om det hade funkat eller inte. Hon fick en knut i magen. Tänk om hon var med barn. Hon hade inte tid med det.

Hon gick sista året i grundskolan, hon hade det stressigt nog.

Hon tyckte synd om sin kille, han kunde inget göra. Hon visste inte ens om han brydde sig eller inte. Han kanske bara tog det med ro. Men något sa henne att han inte var som andra. Det var ju endå han som hade hållit om henne när hon hade varit ledsen över vad som hade hänt. Det var ju han som hade visat henne att det fanns bra killar där ute. Han kom som en ängel till henne när hon hade get upp hoppet att hitta en kille som inte bara var ute efter sex.
Han kunde inte vara en "ond" kille, han fick inte vara det.
Det gick en vecka och han hörde inte av sig, hon var rädd att han hade blivit rädd och inte ville ha något med henne att göra nu.
Hon fick tillslut tag på han, han var jätte förkyld. Hon var sur och ledsen på sig själv som hade trott något sånt om han. Han var inte som andra.
Under den veckan han inte hade hört av sig hade hon kommit på en sak, en san sak. Hon var rädd för det men det var saningen. Hon älskade honom....